en dikt från min samling ”livets lyceum på gott o ont”

Den grå massan

I betraktelse av att man INTE får hävda sina egna personliga intressen utom på ett blygt, försynt sätt.

VARFÖR

är det

i dagens beteende norm

liksom så

 

Att

Allt skall flyta samman

inget sticka ut bara vara

en jämn och slät massa

i kulören GRÅ?!

Om

Någon höjer rösten

eller ögonbrynet någonstans

Då blir man genast segregerad

stämplad

Och har väldigt svårt att

få en andra chans

Slätstrukenheten verkar vara

måttet på

framgångens pris idag

Man undrar VART personlighet,

empati och charm

har tagit vägen någonstans

Inom oss

är vi väl ändå

Våra rätta jag

Då lättar hopplösheten

och håglösheten skingras

en vacker

solskensdag

© Bi.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s